Pre-diabetes

Vad är prediabetes?

Pre-diabetes är en metabolisk sjukdom som kännetecknas av en måttlig förhöjning av fastande blodsocker, utan att nå de diagnostiska gränserna för typ 2-diabetes. Det är en verklig varningssignal som indikerar att kroppen börjar utveckla en insulinresistens, ett hormon som produceras av bukspottkörteln och reglerar blodsockernivån. Denna resistens innebär att cellerna svarar mindre effektivt på insulin, vilket leder till en ackumulering av blodsocker.

Enligt Världshälsoorganisationen ökar fall av prediabetes globalt, vilket gör det till en stor folkhälsoutmaning. I Frankrike betonar Franska Diabetesfederationen vikten av snabb screening av personer med prediabetes för att förhindra utvecklingen till typ 2-diabetes och dess associerade komplikationer. Denna situation kräver särskild uppmärksamhet för att ändra beteendet och minska sannolikheten för att utveckla manifest diabetes.

Vad innebär en förhöjd fastande blodsockernivå?

En förhöjd blodsockernivå indikerar att blodsockret är högre än normalt efter en fastaperiod på minst åtta timmar. Hos en frisk person ligger normalt fastande blodsocker mellan 0,70 g/L och 1,10 g/L. Ett värde mellan 1,10 g/L och 1,25 g/L betraktas som en markör för prediabetes. Denna överdrivna ökning av blodsocker speglar en glukosintolerans, ofta beroende på en insulinresistens.

Förhöjt blodsocker är därför en viktig indikator på en glukosregleringsstörning som kräver medicinsk uppmärksamhet för att förhindra utveckling mot typ 2-diabetes.

Vad är blodsockernivån för ett prediabetes tillstånd?

Blodglukosnivåer som möjliggör diagnostisering av prediabetes ligger mellan 1,10 g/L och 1,25 g/L (dvs. 6,1 till 6,9 mmol/L) vid fasta mätning av blodglukos på tom mage. Detta tröskelvärde är avgörande eftersom det föregår diagnosen av diabetes typ 2, som fastställs när blodglukos på tom mage når eller överstiger 1,26 g/L vid två på varandra följande tester. Upptäckten av en blodglukosnivå inom detta intervall bör motivera patienten att rådfråga sin läkare för en screening och lämplig behandling. Faktum är att en förhöjd glukosnivå i blodet, även måttligt förhöjd, kan gradvis skada kärlen och nervsystemet, vilket ökar sannolikheten för komplikationer på lång sikt.

Vilka är orsakerna till prediabetes?

Prediabetes uppstår huvudsakligen från en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer som leder till insulinresistens. Bland de vanligaste orsakerna finner vi:

• Övervikt: Överskott av fettvävnad, särskilt i bukområdet (hög midjeomkrets), bidrar till insulinresistens.
• Stillastittande: Brist på aktivitet minskar metabolismens förmåga att använda insulin effektivt.
• Obalanserad kost: Ett överdrivet intag av måltider rika på kolhydrater och mättade fetter kan störa kolhydratmetabolismen.
• Genetiska predispositioner: En familjehistoria med diabetes ökar sannolikheten för att utveckla ett prediabetes.
• Avancerad ålder: Förekomsten ökar med åldern, särskilt efter 45 år.
• Metaboliska faktorer: hypertoni och högt kolesterolvärde är ofta associerade med prediabetes.
• Effekter av covid-19: Studier tyder på att infektion med covid-19 kan påverka kolhydratmetabolismen.

Dessa exponeringar bidrar till försämringen av funktionen hos de pankreatiska betacellerna, som ansvarar för insulinproduktionen, och till en minskning av den metaboliska känsligheten.

Vilka är symptomen och tecknen på prediabetes?

Prediabetes är ofta asymptomatiskt, vilket gör tidig upptäckt svår. Dock kan vissa tecken varna patienten:

• Ihållande trötthet: En oförklarlig känsla av trötthet kan bero på cellernas oförmåga att använda kolhydrater för att producera energi.
• Ökad törst: En förhöjd blodsockerhalt kan leda till uttorkning, vilket resulterar i överdriven törst.
• Täta urinträngningar: Överskott av socker elimineras av njurarna, vilket ökar behovet av att urinera.
• Synproblem: Fluktuationer i blodsockernivån kan påverka synen.
• Långsam läkning: Dålig blodcirkulation och förhöjd blodsockernivå kan fördröja läkningen av sår.

Vilka är konsekvenserna av glukosintolerans?

Glukosintolerans är en oförmåga hos kroppen att effektivt hantera intaget socker, vilket leder till en ökning av blodsockernivån efter måltider. Utan åtgärder kan det leda till flera komplikationer:

• Progression till typ 2-diabetes: Glukosintolerans är en viktig faktor för utvecklingen av diabetes.
• Kardiovaskulära komplikationer: Förhöjt blodsocker kan skada blodkärlen och öka risken för högt blodtryck, åderförkalkning, hjärtinfarkter och stroke.
• Neuropatier: Nervskador kan uppstå, vilket orsakar en förlust av känsel eller stickningar i extremiteterna.
• Njurproblem: Njurar kan skadas av konstant högt blodsocker.
• Retinopati: Överskott av socker kan påverka blodkärlen i näthinnan, vilket leder till synstörningar.

Att känna igen glukosintolerans som en varningssignal som kräver omedelbar hantering är därför ett av de första stegen i en anpassad vårdplan.

Är prediabetes reversibelt?

Ja, prediabetes är reversibelt, särskilt när det upptäcks tidigt. Studier har visat att livsstilsförändringar kan normalisera blodsockernivåerna och återställa insulinkänsligheten. Följande förebyggande åtgärder är avgörande:

• Adoptera en balanserad kost: Minska kaloriintaget, begränsa måltider höga på kolhydrater med högt glykemiskt index och prioritera livsmedel rika på fibrer.
• Öka fysisk aktivitet: Utöva en regelbunden aktivitet, såsom rask promenad minst en halv timme per dag, förbättrar musklernas användning av glukos.
• Viktminskning: Minskar insulinresistens.
• Medicinsk övervakning : Utför regelbundna kontroller av blodsockernivån för att följa framstegen.

Enligt Världshälsoorganisationen rekommenderas det att uppnå minst 150 minuter per vecka av måttlig fysisk aktivitet för att förbättra den metabola hälsan.

Finns det behandlingar för prediabetes?

Huvudbehandlingen för prediabetes baseras på förändringar i livsstil, men i vissa fall kan läkaren överväga ytterligare interventioner:

• Anpassad kost: Samarbeta med en dietist för att utveckla en balanserad kostplan som är rik på fibrer och låg på snabba sockerarter.
• Förbättring av stillasittande livsstil: Inkludera aerobiska och styrketräningsövningar för att förbättra insulinkänsligheten.
• Läkemedel: Även om de är mindre vanliga kan vissa farmakologiska behandlingar ordineras för att förbättra blodsockernivåerna, såsom metformin, särskilt hos individer med hög sannolikhet för progression mot diabetes.
• Terapeutisk utbildning: Delta i utbildningsprogram för att förstå patologin och lära sig hantera den effektivt.
• Medicinsk övervakning: Regelbundna kontroller möjliggör anpassning av behandlingen baserat på förändringar i blodsockernivån.

I Frankrike erbjuder Fédération Française des Diabétiques resurser och utbildningar för att hjälpa patienter med prediabetes att anta en hälsosam livsstil. Det rekommenderas också att arbeta nära med en professionell för att skräddarsy behandlingen av prediabetes.

Vad innebär kosthållningen för en person med prediabetes?

Kosthållningen för en patient med prediabetes syftar till att reglera blodsockernivån och förbättra den metabola känsligheten. De viktigaste principerna är:

• Prioritera livsmedel med lågt glykemiskt index: De frigör kolhydrater gradvis, vilket undviker toppar i blodsockret.
• Öka fiberintaget: Frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn främjar mättnadskänslan och stabiliserar blodsockernivåerna.
• Begränsa tillsatt socker: Minska konsumtionen av sötade drycker, konfektyr och bakverk.
• Välj magert protein: Vitt kött, fisk, tofu och baljväxter bidrar till en balanserad kosthållning.
• Minska mättat fett: Begränsa intaget av fettrika mejeriprodukter och rött kött för att förbättra lipidprofilen.
• Dela upp måltiderna: Ät i måttliga portioner och fördela intaget under hela dagen för att undvika glykemiska svängningar.

Vilken koppling finns det mellan prediabetes och viktminskning?

Viktminskning är nära relaterad till förbättring av prediabetes, särskilt hos patienter med övervikt eller fetma. Att förlora bara 5 till 10 % av den totala kroppsmassan kan:

• Förbättra insulinkänsligheten: Minska övervikt minskar insulinresistens på cellulär nivå.
• Sänka blodsockret: En bättre användning av socker genom metabolism normaliserar nivån av blodsocker.
• Minska kardiovaskulär risk: Viktminskning bidrar till sänkt blodtryck och kolesterol.
• Förebygg typ 2-diabetes: Mindre stress på bukspottkörteln fördröjer utmattningen av de insulinproducerande enheterna.

Övningar såsom rask promenad i minst en halv timme per dag bidrar avsevärt till viktminskning och förbättring av insulinkänsligheten.